Inkräktande jobb

Jag dog inte på grund av svält, dock höll jag på att dö på grund av törst, men överlevde det också.

För en gångs skull hade jag helgplaner, fast jag jobbar, jag skulle få umgås men tjejerna över en middag innan jobbet. But no. Istället blir det ett sådär lagom långt skift på 13,5h. Jag tycker verkligen massor om mitt jobb, men lite lessen blir man nog när jobbet inkräktar på planerna. Speciellt när man får reda på det 12h före man ska i jobb.
Bah.
Fast jag får ju pengar. Så det är ju positivt. Speciellt eftersom att Stockholmsresan så småningom närmar sig. Än är det en dryg månad, men sen!

Nu ska jag sova!

Svält

Ni vet - jobba sex dagar i veckan, 7 skift i veckan, sova lite när man hinner, dansa lite, försöka hinna umgås med hjärtat, se till att kisseungarna inte river lägenheten och försöka att inte dra på sig den förkylning som kommer krypande. Men jag klagar inte, jag trivs helt bra med tillvaron nu just!

Det värsta nu just är inte det att jag jobbar mycket, att det är rätt psykiskt tungt på jobbet, att jag sover för lite, att jag har ont i nacken, att ständigt är dammigt i lägenhet vår eller att katterna sprider runt kattsand över allt och klöser sönder sofforna, det värsta är att jag ska på blodprov imorgon på morgonen och nu inte får äta mat på 12h. Bara för att jag vet om att jag inte får äta något kommer jag troligtvis vakna upp vrålhungrig mitt i natten, få ångest och dö.

Nåja, nu ska jag bänka mig i soffan, skratta åt unga och bortskämda ungar innan jag kryper ner i sängen i hopp om att inte svälta.