Off-pist

Dom bra dagarna här förföljer varandra, vilket jag ju såklart inte klagar på.

Det blåste löjligt mycket uppe på backen idag, runt 20m/s. Snöade gjorde det också. Och snö hade fallit hela natten vilket gjorde att det egentligen inte fanns några pister idag utan allt var off-pist. Rätt nice! Idag var dagen då jag lämnade en del av fegheten hemma och begav mig ut i skogen (iaf lite) detta resulterade såklart i ett par fall, men det är sånt man får ta.

Mina ben skriker fortfarande om att de har ont och inte alls vill åka mer. Men screw them. Nya tag imorgon!

Hjärtat. Jag saknar dej!

Fallerenfalleralla

Efter två dagar i backen skriker mina ben, framför allt mina vader, efter vila. Dom har sån sjuhelvetes träningsvärk så det är knappt sant. Men jag är inte nådig, mera åk imorgon! Iiih vad skoj det är!

Vurpade första gången idag. Lite onödigt och lite ont i höften efteråt, men det är smällar man får ta. Maria åkte på en ännu större smäll, fick snö överallt, lite blå nos och ordentligt ont i svanskotan. Men hon överlever! Tony, en random vasa-kille som Maria halvkänner, föll också. I liften. Tre gånger. Han är mest mobbad av alla!

Sovdags!

Frihet

Un-der-bart! Jag har verkligen saknat att åka snowboard! Så otroligt härligt att flyga fram längst pisterna som om det inte fanns ett enda problem i världen. Träden på sidorna, småbarn som fallit och snön bara svischar förbi. Frihet! Lite kallt om nosen blev det där uppe på toppen av berget var det blåste som mest, men en sådan liten skitsak kunde inte förstöra dagens humör!

Maten här i Raitismaja är super och masserandet idag gick bara fint.
Jag är trött som få, det tar verkligen på att vara ut i backen en hel dag när man inte är van.
Snart sömn och mera utförsåkning imorgon! Hurra!

Äkäslompolo

Nåja, då var man uppe i Äkäslompolo då.
Efter gårdagens (nattens) jobb och lite för få timmar sömn pussade jag en sista gång på hjärtat och hoppade på bussen. De är en himla tur att jag inte har problem med att sova i buss. Ett eget säte och Nina sover hur gott som helst!
Stugan, Raitismaja, är riktigt nice och gänget verkar trevligt, så jag har inte sådär jättemycket att klaga på. Möjligtvis skulle det då vara att rummet var jag ska massera luktar apa. Great att spendera 3h om dagen där.

Ser löjligt mycket fram emot att snowboarda imorgon! Bara att hoppas på att jag (och alla andra) hålls hela hela veckan!

Nu blir det snart sömn, trots att jag sovit nästan hela bussresan blir det strax att krypa ner under täcket!

Gonatt!

Vardagslyx!

Har spenderat eftermiddagen och kvällen på ett alldeles ypperligt sätt.
Liftade med Vasa-borna från skolan till Vasa, dumpade mina saker hos Milena och fortsatte via ett kafé ut på stan med henne på operation-söka-slalom-jacka. Hittade ett par helt snygga men eftersom att jag har en jacka som är undansatt åt mig vid VeloMoto i Jakobstaden så orkade jag inte riktigt engagera mig.
Kom hem till Milenas och en av dom bästa vardagskvällarna började. Pajbak, en flaska rött, öl + bastuöl, glass och chokladsås, Sex and the City och en helmassa tjejsnacka. Torsdagsmys eller vardagslyx, kalla det vad du vill!

Nu blir det snart natta så Milena orkar resa till sin älskade i Oslo och så jag orkar med en skoldag innan jag får åka hemhem till hjärtat.

Anatomidelen

Den lättnad jag känner nu just går inte att beskriva med ord. Examensdagen är över!
Visserligen klarade jag inte anatomidelen men det visste jag ju och jag är rätt så säker på att jag klarar den nästa gång jag får försöka!
Jag fick en lapp med 5 stycken muskler på, jag rabblade upp den första utan större problem och förklarade sedan skrattandes att jag inte vet var de andra fyra har sina ursprung och fästen. Det är ju iaf bra att man någongång kan skratta åt sitt misslyckande.
När jag åkte iväg från skolan var det 3/4 som inte fått godkänt i anatomidelen..

kvällen före dagen efter

Att jag såhär kvällen inför en examen lägger ner allt för stor del av dagen på procrastination är ingen nyhet, att jag panikskriver inlämningsuppgifter såhär kvällen före de ska inlämnas är heller inget nytt. Det är sån jag är och jag måst nog leva med det resten av livet.

Att jag klarar massagedelen och grepprovet imorgon är jag rätt säker på, att jag inte klara anatomidelen är jag också rätt säker på. Fast det gör inte jättemycket. För det första är jag ju inte precis ovan med att misslyckas i prov och för det andra så får jag ju en chans till och då vet jag lite hur det hela går till.

Nåja, nu ska jag tycka synd om mig själv som måste skriva om nerver samtidigt som jag ska sitta här och tycka synd om hjärtat som ligger hemma med feber och nått magafari-liknande. Bli frisk hjärtat!

Äckligt

Känns extra jobbigt att ta itu med examenspluggandet idag, men har just druckit två koppar kaffe så jag vakar väl ändå hela halva natten.

Dagens stora fråga är varför man hassar en skön melodi med att skriva usel text till den. Trots den äckliga texten är jag, för tillfället, helt fast. Kan inte sluta lyssna. Gång på gång på gång snurrar Äckligt - Ansiktet. "Du och jag under täcket, baby. Det har gått flera veckor, baby..." lalala!

Låt den rätta planera

Samtidigt som jag älskar att planera, både längre och inte så långt i framtiden så skrämmer det mig. Jag gillar inte att ta något för givet och tycker inte om när någon planerat något åt mig. När någon säger saker som "sen när ni har förlovat er" eller "...era barn" blir jag nervös. Hjärtat är det bästa jag har och jag säger inte att en förlovning eller barn är något som aldrig kommer inträffa men snälla, planera inte sånt åt mig uta låt det ske när tiden är inne.
Nästa steg är en gemensam lägenhet, resten av pusselbitarna faller nog på plats när det är meningen att de ska det.

Five minutes of fame

Snacka om intensiv helg! Men mest skoj har det varit!
Började helgen med att fixa praktikplats samt att tappa telefonen så att de blev överkörd. Det ena mer tillfredsställande än det andra. Det andra har fått mig att gå tillbaka till Nokians värld och en telefon utan facebook, patians och whatsapp. Det blev också dejt och utgång med Jessica, vilket resulterade i senare hemkomst en planerat, men det är sånt man får leva med.
Lördagen gick åt till att möta, bli sminkad, få håret fixat, agera hästskötare under photo shoot, träna koreografi, uppträda, vila, jobba. Ibland undrar man nog varför man sätter ner en hel dag på att stå på scen i fem minuter. Men frågar man mig är det värt det!
Denna dag började rätt sent och jag var tröttare än tröttast. Lunchade sent, möta och kollade foton från gårdagens photo shoot, liftade till Vörå.

Ny vecka, nya utmaningar på kommande. Lite för jobbiga utmaningar. Examen del II på onsdag. Usch!

I'm armed och redo för helgen

Nu just känner jag att det här med att somna halv 9 och vakna halv 12 inte är en så god idé. Suck. Nu kommer jag väl vaka hela halva natten bara för min löjligt sena "powernap".

Förutom att jag varit lite småtrötter hela dagen har det varit en bra dag. Jag menar helgen närmar sig med stormsteg och den är fullbokad med roligheter (dock alldeles för lite tid med hjärtat), jag fick den bästa tänkbara kritik av både min lärare och handledare efter att jag masserat dem, min lärare gav mig (och dom andra tre som gör sin praktik på skolan) en blombukett ("En blomma, vare sig det är bara en eller en hel bukett är alltid ett tecken på uppskattning, därför vill vi från skolans sida ge er blommor för att ni varit så otroligt duktiga under dessa praktikveckor!") och så känner jag att en del av anatomin äntligen börjar fastna och iaf en stor del känns inte alls helt oöverkomlig. Kanske klara jag mig igenom onsdagens examensdel iaf.

Hjärtat och hans årskurs firar penkkis idag, vilket osökt får mig att fundera om det finns någon annan än jag som firat penkkis två gånger (både med egna årskullen och de som jag gick i gymnasiet med) men aldrig blivit student?

Och eftersom att jag har en arm här hemma kan jag ju inte låta bli att fjanta mig framför kameran... dessutom ska man väl ladda upp foton om man ska vara en bloggare?

I'm armed!

 

      

"En blomma betyder alltid uppskattning!"

Bitch

Trampade snällt iväg till skolan för att plugga tillsammans med dom minst lika duktiga klasskompisarna. Vi var 2/5 som dök upp så vi fick vara duktiga för oss själva. En knapp timme orkade vi. Sen började vi babbla istället. När Norvalla stängde trampade vi (hon på gaspedalen jag på cykeln) till mitt bombnedslag till lägenhet och fortsatte snarvla här. Varsin öl, varsin kopp te, 4,5h och en massa prat senare insåg vi att det nog börjar vara dags att sluta.
Är nog ingen person jag kommer fortsätta umgås med när skolåret är slut, vi är nog lite för olika. Men kvällen var super trevlig!
Fick höra att hennes första intryck av mig var att jag såg ut som en bitch. Haha! Det kan jag nog leva med.

Nu sovdags dör att kanske orka med morgondagen! Förhoppningsvis slipper jag mardrömmar inatt.

Roses are red, violets are blue...

Alla hjärtans dag, Valentine Day, Vändagen, Kalla-den-vad-du-vill-dagen.
När man bara älskar överraskningar och har en barnsligt stark längtan att bli uppvaktad med blommor, choklad eller något annat så är det inte så passande att ha en pojkvän som tycker att allt sådant bara är trams. Trots att jag var helt säker på att varken få ett besök, ett kort eller ett blombud dagen till ära så fanns det ju såklart ett litet hopp. Hoppet är ju det sista som överger mänskan.
Och *hint, hint* en överraskning behöver ju inte ske ett speciellt datum utan funkar lika bar någon annan gång.
Men hjärtat, du e ändå de bästa ja har fast du tycker de ja gillar e trams.

Och till alla vänner, så här på Vändagen - Ni är underbara!

När man hinner med mycket

Helgen gick lika snabbt som alltid men jag tycker ändå jag hann men en hel massa saker.
Luncha med hjärtat, kaffa med Addi, massera Jenkki, bada bastu i Fäboda, rida, se JKGs dansteater, träffa Miimi, jobba, vara på efter-jobbet-fest och sova bort hela halva denna dag.

Den kommande veckan är den sista på praktiken och sista veckan före examens del II. Jag kommer äta mig fet på motivationsgodis för att orka plugga så mycket jag behöver och för att dämpa ångesten över att jag inte kan något. Bara jag kommer igenom denna del blir det nog till att ta det lilla lugna med allt söt-ätande!

Nu ska jag vara en duktig elev och ta bort det röda nagellacket, klippa naglarna och lägga mig i tid! Denna vecka ska jag inte försova mig!

Duktiga studeranden!

Praktiken flöt på på bästa sätt idag. Hade riktigt trevliga klienter och det kändes som om tiden gick snabbt!
Väl hemma har jag levt på te, muffins och anatomi. Hälsosamt, javisst. Men studiekvällen med klasskompisarna och Max var helt super! Gick riktigt lätt att få inpräntat höftens ventrala och dorsala muskler. Hurra för det! Nu är det bara lårets, vadens, fotens, axelns, överarmens, underarmens och handens muskler kvar som ska in i skallen förrän onsdag nästa vecka (inte inkommande, nästa!).

Max

Dagens bästa var troligtvis att sluta en timme tidigare än de tidigare dagarna.
Dagens självförtroende boost kom när jag insåg att jag iaf kunde lite mer anatomi än jag trodde. Dock inte tillräckligt.
Dagens roligaste var absolut att få en sambo, Max, och att fjanta sig framför webcamen med honom.
Mm. Webcamfoton och webcamkvalité. Precis som back in the days.

Jag undrar vad ett skelett kostar, skulle vilja ha ett! Både för studiernas skull och för att det är skoj! Mitt skelett skulle få ha en halsduk om det är kallt, en blomkrans på midsommaren, solglasögon mitt i sommaren, luciakrona på lucia, tomteluva på jul.. ja, ni fattar. Oj, vad kul det skulle vara!

Kyla och brännhett

För det första förstår jag inte hur det är meningen att man ska orka först vara på praktik och sedan göra tusen skoluppgifter plus lära sig alla jäkla muskler i kroppen.

För det andra kan jag berätta att det är helt löjligt kallt att cykla i motvind när det från början är  tjugotvå minusgrader.

och
För det tredje är det så himla onödigt att bränna sig på pajformen när man tar ut pannkakan ur ugnen. Stackars tumme!

Måndagmorgon

Sådär om nån vill veta så kan jag berätta att det finns trevligare sätt att börja en ny vecka än vad jag gjorde. 20minuter efter att jag borde ha varit i skolan/kliniken ringde en klasskompis och väckte mig.
Tack och lov att vår handledare är den absolut bästa! Hon hoppade i bilen samtidigt som jag hoppade ur sängen. 10 minuter senare, fortfarande osminkad och med äckligt hår, hoppade jag in i hennes bil.

Jag borde köpa mig en vanlig hederlig väckarklocka så jag slutar försova mig när jag i misstag klickat fel på tellen kvällen innan.

Kvällen fortsätter med experimentet "Vaniljglass + citronsaft" eventuellt adderas hemgjord chokladsås.

Tid

Ikväll har tiden plötsligt haft jätte bråttom, inte som igår när den tog hur god tid på sig som helst. Kändes som om jag serverade drinkar i sju evigheter. Minst. Var nog en bra kväll, men lång.
Hjärtat var uppe Moody med oss. Man umgås ju inte precis när man jobbar men det känns ändå bra att få ett par timmar till med honom, blir ju inte så många per vecka.

Helgen blev inte riktigt som planerat när jag plötsligt jobbade nästa 4h mer än jag trott, när jag plötsligt skulle fira en 81-åring samt när bilen inte samarbetade som den borde ha gjort.

Är inte säker på hur jag ska orka igenom veckan med allt vad massage, anatomi och skoluppgifter heter, men jag har iaf en oöppnad godispåse från Makuuni att trösta mig med när det känns som värst.

Nu ska mina händer smörjas in med handkräm för sjuttioelefte gången idag och sedan ska jag krypa ner under täcket och hoppas på att grannens hostattacker inte håller mig vaken hela natten.

Önskor

Blåser iväg ögonfrans efter ögonfrans och önskar och önskar (fast jag kan ju inte säga vad för då går det inte i uppfyllelse).

Sol ute, moln inne.

Vaknade upp till ett stort Nej, ett jag orkar och vill inte samt en oförklarlig ångestklump i magen. Tog fram telefonen och facebook och läste om trettio minusgrader och jag-inte-känslan blev snäppet starkare.
Men vad kan man när det är praktik på schemat? Upp och iväg bara.

Insåg när jag kom till skolan att jag hade sex stycken klienter inbokade idag. Hela dagen fylld. Skulle helst satt mig ner och gråtit en skvätt, men vad tjänar det till?
Efter en avbokning hos en kollega och lite omflyttande fick jag en lucka i dagsschemat. Hurra! Behövs verkligen! Ska dessutom hit ikväll igen för att massera i en timme.

Ge mig fler timmar per dygn!

Behöver utmaning

Jag har världens motivationsbrist. Idag (möjligtvis igår, minns inte riktigt) när jag stod och masserade en klient så kände jag "varför gör jag detta?" och "var är utmaningen i att massera nacke efter nacke efter nacke?". Ca 90% av de som besöker en massör har spänd nacke/axlar/skuldror möjligtvis spänd ländrygg. För tillfället ser jag verkligen inte var utmaningen och nöjet i att massera så gott som samma sak hela tiden  ligger.
Känns verkligen inte så tjohejsan att först vara på praktik, massera nacke efter nacke och sedan komma hem var jag borde plugga anatomi tills ögonen blöder.

Jag vet att jag behöver annan motivation för att komma igenom utbildningen men just nu hittas den inte!
Bah.